SiteInfo Login

PPWR – oro eller möjlighet?

oktober 19, 2026
IBC-tank med stålbur och ADR-märkning för farligt gods, som berörs av PPWR, bredvid en gaffeltruck

IBC:er för farligt gods är undantagna från PPWR:s återanvändningsmål, men inte från resten av förordningen.

Sedan den 12 augusti 2026 gäller EU:s nya förpackningslag PPWR i hela unionen, och den påverkar allt från e-handelspaket till IBC:er. I nyhetsinslag och debattartiklar kallar många den ett hot mot småföretag. Vissa har till och med pausat sin försäljning till andra EU-länder. Vi på MCD ser däremot annorlunda på saken. Vi är inte oroliga. I stället lär vi oss vad lagen innebär och anpassar oss efter läget. Dessutom tror vi att den kan bli en möjlighet för våra kunder.

Vad är PPWR?

PPWR, förordning (EU) 2025/40, ersätter förpackningsdirektivet från 1994. Eftersom det är en förordning och inte ett direktiv gäller den direkt i alla medlemsländer. Om svenska regler säger något annat gäller alltså EU-reglerna. Lagen omfattar alla förpackningar, från kaffekoppen i kiosken till IBC:n på lastbilen. Svensk Handel kallar den därmed en av de största förändringarna av EU:s förpackningsregler på flera decennier.

Allt börjar dock inte gälla samtidigt. Först, den 12 augusti 2026, kom grunderna: tydligare roller i leveranskedjan, gränsvärden för PFAS i livsmedelsförpackningar, teknisk dokumentation och EU-försäkran om överensstämmelse. Därefter följer krav på märkning, återvinningsbarhet, återvunnet innehåll och återanvändning stegvis fram till 2040. I Sverige är det Naturvårdsverket som har tillsynen.

PPWR

Därför oroar sig många företag

Oron är verklig. Den handlar dock mest om administration och inte om miljömålen, vilket flera nyhetsinslag och debattartiklar har visat under hösten.

  • Registrering i varje land. Den som säljer förpackade varor direkt till slutkunder i ett annat EU-land kan behöva registrera sig där, betala avgifter och utse ett lokalt ombud. Enligt Dagens PS har till exempel irländska konstnärer och hantverkare pausat sin försäljning till andra EU-länder. En svensk textilhantverkare berättade dessutom i Sveriges Radio att hon inte visste om hon kunde skicka en order till Danmark.
  • Störst börda för småföretagen. Företagarnas och Svensk Handels vd:ar skrev i SvD att kostnaden för att följa reglerna i ett land kan bli högre än intäkterna där. I så fall väljer företagen helt enkelt bort marknaden.
  • Sena besked. Svensk Handels expert Natali Qvarfort säger till Tidningen Näringslivet att tidsplanen är ”i princip omöjlig att efterleva” och att vägledningen har kommit sent. Dessutom saknade EU fortfarande i september 2026 flera genomförandeakter, till exempel om producentregistret och märkningen.
  • Tveksamhet kring miljönyttan. I en debattartikel i Dagens industri varnade sex branschorganisationer för att företagen kan behöva göra om 70–80 % av alla förpackningar. De menar också att långa svenska transportavstånd kan äta upp vinsten med återanvändning.

Samtidigt är fler ändringar på väg. EU-kommissionen har till exempel föreslagit att skjuta upp kravet på ombud i varje land till 2035, men EU har ännu inte antagit förslaget. Någon generell förskjutning av förordningen har det däremot inte blivit, så den gäller fullt ut sedan i augusti.

Vad PPWR betyder för IBC:er och transportförpackningar

För våra kunder handlar PPWR alltså mindre om e-handelspaket och mer om IBC:er, fat och dunkar. Den viktigaste regeln är artikel 29 om återanvändning:

FlödeKrav på återanvändbara transportförpackningar
Mellan företag i EU, generelltMinst 40 % från 2030, med målsättningen 70 % till 2040
Mellan egna anläggningar eller närstående företag100 % från 2030
Mellan företag i samma land100 % från 2030

Kravet gäller dock inte bara själva förpackningen. En återanvändbar IBC ska också ingå i ett fungerande system för retur, rengöring och återfyllning. Därför räcker det inte att köpa en kraftigare behållare. Man måste även kunna visa var den är, hur många gånger den har gått runt och att någon har inspekterat den.

Med tiden blir dessutom kraven på spårbarhet skarpare. Enligt planen ska EU-kommissionen under 2027 bestämma hur många rotationer en återanvändbar förpackning minst ska klara. Från 2029 ska återanvändbara förpackningar sedan ha en QR-kod eller annan digital databärare. Koden ska ge information om återanvändningssystemet och göra det möjligt att spåra förpackningen och räkna rotationer.

Vissa förpackningar slipper dock återanvändningsmålen, bland annat de som innehåller farligt gods, kartonger och förpackningar för stora maskiner. Undantaget gäller bara återanvändningsmålen, och resten av förordningen gäller fortfarande.

Så påverkar lagen våra kundsegment

Hur mycket lagen påverkar er beror framför allt på vad tanken innehåller och vart den ska.

  • Drivmedel. Diesel och bensin är farligt gods, så deras förpackningar slipper återanvändningsmålen. ADR:s krav på inspektion och användningstid gäller däremot som förut, liksom PPWR:s krav på dokumentation och märkning.
  • AdBlue och andra produkter som inte är farligt gods. Här gäller återanvändningsmålen fullt ut. Den som levererar i IBC behöver därför ett returflöde som fungerar och som går att dokumentera.
  • Vatten och avlopp. Reningsverk hanterar många kemikalier. Järn- och aluminiumbaserade fällningskemikalier är till exempel ofta farligt gods, medan många polymerer inte är det. Leverantörerna får därför både undantagna och omfattade flöden, ofta till samma kund.
  • Industri och processkemi. Kravet på 100 % gäller leveranser mellan egna anläggningar och till kunder i Sverige. För många blir det därför en drivkraft mot pool- och hyrsystem där leverantören äger IBC:n.

På flera håll kommer IBC:erna dessutom att bli kraftigare, och fler kommer att vara i rostfritt. Det gör dem samtidigt värdefullare. När antalet rotationer ökar blir svinn och stöld alltså en kostnad som företagen måste hantera.

Därför är vi på MCD inte oroliga

Vi tar oron på allvar, men vi låter den inte styra. Sedan 1983 har vi anpassat oss till nya krav på hantering av drivmedel, kemikalier och miljö, och PPWR är helt enkelt ännu ett regelverk att lära sig. Vår strategi är därför enkel. Först sätter vi oss in i vad lagen faktiskt kräver. Sedan följer vi de genomförandeakter som återstår och anpassar oss stegvis.

Dessutom ser vi en möjlighet. Det PPWR kräver av ett återanvändningssystem är nämligen i grunden det vi redan gör: vi mäter, spårar och dokumenterar innehåll i tankar. Tillsammans med TopFuel utvecklar vi nu ett cirkulärt IBC-system där varje IBC har tre byggstenar:

  1. Nivåmätning. Vi mäter innehållet hos kunden hela tiden. När IBC:n närmar sig tom går ett larm som startar nästa leverans.
  2. GPS-spårning. Ni ser positionen i realtid under transport, hos kunden och på väg tillbaka.
  3. QR-kod per IBC. Varje IBC får en unik identitet. Föraren eller lagret skannar koden vid utlastning, leverans, retur och inspektion och kopplar på så sätt IBC:n till ordern i affärssystemet.

SiteInfo, vår plattform, samlar allt, och varje skanning blir en händelse. Tillsammans ger händelserna varje IBC en digital historik med antal rotationer, position, förbrukning, underhåll och orderkoppling. Det är med andra ord just den dokumentationen som PPWR efterfrågar.

Nyttan går dessutom utöver att uppfylla kraven. Med kortare omloppstid och färre förlorade enheter behöver ni färre IBC:er i omlopp. Leverans och hämtning kan också ske i samma körning. Skanningar med tid och GPS fungerar även som leveransbevis. Slutligen får kunden aldrig slut på produkten, eftersom den faktiska nivån styr bytet.

Från oro till förberedelse

Målen för 2030 ligger bara fyra år bort, men den som börjar nu har tid att göra rätt. Vårt råd är därför att kartlägga era förpackningsflöden: vilka som är farligt gods, vilka som går mellan egna anläggningar och hur många IBC:er ni har i omlopp. Vill ni räkna på vad ett spårbart returflöde kan betyda för er? Hör i så fall av er till oss på MCD.

Artikeln ger en överblick och är inte juridisk rådgivning. Stäm därför av era egna flöden mot förordningstexten och Naturvårdsverkets vägledning.

Källor

All News